Ah, den svenska sommaren! Ljusa nätter, doften av skog och nykokt kaffe vid tältöppningen. Men idyllen kan snabbt punkteras av ett envist surrande och kliande bett. Myggor är en oundviklig del av vårt nordiska friluftsliv. Förutom myggor kan även knott och svidknott vara besvärliga under friluftsäventyr, men denna guide fokuserar primärt på de mest effektiva sätten att skydda sig mot just mygg. Med rätt kunskap och förberedelser kan du minimera deras inverkan och njuta fullt ut av dina äventyr. Jag har tillbringat otaliga timmar i myggrika marker, från djupa skogar till kalfjällets vidder, och här delar jag med mig av mina bästa strategier för att hålla de små blodsugarna på avstånd.
Att förstå din fiende Myggan och dess listiga vanor
För att effektivt skydda sig är det bra att känna till lite om myggans beteende. I Sverige finns det över 50 olika myggarter, men det är främst ett fåtal, som skogsmyggan och den mer aggressiva översvämningsmyggan, som vi friluftsmänniskor stöter på. Det är enbart honmyggorna som sticker, eftersom de behöver proteinet i vårt blod för att kunna utveckla sina ägg. De lokaliserar oss med kuslig precision genom att känna av koldioxiden vi andas ut, vår kroppsvärme och olika doftämnen, som mjölksyra på huden. Vissa personer verkar vara mer attraktiva för myggor, och det kan bero på en kombination av dessa faktorer. Myggsäsongen sträcker sig vanligtvis från sen vår eller försommar, ofta runt mitten av juni när värmen kommer, till den första ordentliga frosten, vilket i fjällvärlden kan innebära början av augusti. De trivs bäst i fuktiga miljöer som myrmarker, täta skogar och nära sjöar och vattendrag. Aktiviteten är oftast som högst under skymning och gryning, men vissa arter, särskilt översvämningsmyggan, kan vara besvärliga även mitt på dagen. För den som vill fördjupa sig ytterligare, erbjuder Stick.se värdefulla guider och checklistor om mygg och deras effektiva bekämpning, vilket kan vara ovärderligt för alla friluftsentusiaster som vill optimera sitt skydd.
Mer än bara klåda Sjukdomar och reaktioner från myggbett
När en mygga sticker sprutar den in saliv som innehåller ämnen som hindrar blodet från att koagulera. Det är kroppens immunförsvar som reagerar på dessa ämnen, vilket resulterar i de välkända symptomen: rodnad, svullnad och den där intensiva klådan. Hur starkt man reagerar är väldigt individuellt. Vissa får knappt en prick, medan andra får stora, kliande bulor. Även om myggbett i Norden sällan sprider allvarliga sjukdomar, har harpest (tularemi) kopplats till myggbett i sällsynta fall, främst under sensommar och höst. Malariamyggor finns i Sverige, men de bär för närvarande inte på malariaparasiten. Det är dock alltid bra att vara medveten och skydda sig för att undvika obehag och eventuella komplikationer.
Den fysiska barriären Kläder och nät som ditt första försvar
Det absolut mest grundläggande och ofta mest effektiva skyddet är kläderna. Att täcka så mycket hud som möjligt är A och O. Jag rekommenderar alltid långärmade tröjor och långbyxor, även när det är varmt. Välj gärna ljusa färger, då mörka färger tenderar att attrahera myggor mer. Materialet spelar också roll; tätt vävda tyger är svårare för myggans snabel att penetrera. Ibland kan det till och med vara värt att ha dubbla lager om tyget är tunt. Glöm inte fötter och huvud! Höga strumpor, och att stoppa in byxbenen i strumporna, kan vara en räddare i nöden. En hatt eller keps skyddar hjässan, och i riktigt myggtäta områden är en mygghatt med inbyggt nät en ovärderlig investering. När det är dags att sova, oavsett om det är i tält, vindskydd eller under bar himmel, är ett myggnät över sovplatsen guld värt. Se till att det är helt och sluter tätt.
Förstärk skyddet med permetrinbehandling av utrustning
För ett ännu starkare skydd kan kläder, tältdukar och myggnät behandlas med permetrin. Permetrin är ett insektsdödande medel som är avsett för material, inte för direkt applicering på huden. När myggor landar på ett permetrinbehandlat tyg blir de antingen avskräckta eller oskadliggjorda. Effekten kan hålla i sig i flera veckor, även efter några tvättar. Det här är något jag själv använder, särskilt på byxor och jackan som jag bär mest under vandringar i utsatta områden. Kombinationen av permetrinbehandlade kläder och ett bra myggmedel på exponerad hud kan ge ett nästintill komplett skydd. Följ alltid instruktionerna på produkten noggrant vid behandling.
Myggmedlens värld Från DEET till naturliga alternativ
När kläderna inte räcker till, eller för de hudytor som ändå exponeras, kommer myggmedlen in i bilden. Marknaden är stor och det kan vara svårt att veta vad man ska välja. Det viktigaste är att titta på den aktiva ingrediensen och välja ett medel som är godkänt för användning. Kom ihåg att även produkter som marknadsförs som ‘naturliga’ klassas som bekämpningsmedel och ska användas med försiktighet och enligt anvisningarna. För att göra välgrundade och säkra val är det klokt att konsultera trovärdiga källor som Kemikalieinspektionen, som erbjuder värdefull information om godkända produkter och hur man använder dem ansvarsfullt med hänsyn till miljön, exempelvis för bin.
Beprövade kemiska medel som DEET, Icaridin och IR3535
DEET (N,N-diethyl-m-toluamide) är kanske det mest kända och har varit en standardingrediens i myggmedel i årtionden. Det är mycket effektivt mot en lång rad stickande insekter. Koncentrationen av DEET varierar mellan produkter, och för de flesta vuxna ger 25-35% DEET fullgott skydd. Högre koncentrationer ger sällan bättre skydd, men kan sitta kvar längre. För barn över två månader rekommenderas produkter med en DEET-koncentration på 30% eller mindre, och det ska inte användas alls på spädbarn under två månader. En nackdel med DEET är att det kan skada vissa plaster och syntetiska material, så var försiktig med glasögonbågar och klockarmband. Icaridin (även kallat Picaridin eller KBR 3023) är ett annat effektivt alternativ som ofta anses vara snällare mot huden och inte har samma aggressiva effekt på plaster. Det är i stort sett luktfritt för människor. IR3535 är en syntetisk biokemikalie som också visat sig vara effektiv och har använts i Europa under många år. Min erfarenhet är att det kan löna sig att köpa myggmedel lokalt, då de ibland är anpassade för de myggarter som finns i just det området. Produkter som ‘Mygga’ och ‘Djungelolja’ är välkända i Sverige.
Växtbaserade och naturligare val
För den som föredrar växtbaserade alternativ finns det också en del att välja på. Olja från citroneukalyptus, eller PMD (p-menthane-3,8-diol) som den aktiva komponenten heter, har visat sig ge ett skydd som kan jämföras med låga koncentrationer av DEET. Citriodiol är ett annat namn för detta naturliga extrakt. Dessa produkter har ofta en tydlig citrus- eller eukalyptusdoft. Det finns även en uppsjö av produkter och huskurer baserade på eteriska oljor som lavendel, tea tree, pepparmynta och citrongräs. Man kan till och med blanda egna medel; en enkel bas kan vara 90-100 ml bärarolja (som mandel-, jojoba-, eller rapsolja) till vilken man tillsätter cirka 10-40 droppar av en eller en kombination av de eteriska oljorna som myggor ogillar, där citroneukalyptus ofta framhålls som särskilt potent. Tänk på att eteriska oljor är flyktiga och skyddet kanske inte varar lika länge, så återapplicering kan behövas oftare. En intressant nyhet på forskningsfronten är nootkatone, ett ämne som finns naturligt i grapefrukt och vissa cederträd. Det har visat sig vara mycket effektivt mot mygg och fästingar och är redan godkänt i USA. Det lär dock dröja några år innan produkter med nootkatone når den europeiska marknaden. Vissa svär även vid att intag av B1-vitamin (tiamin) i högre doser kan göra en mindre attraktiv för mygg, men de vetenskapliga bevisen för detta är begränsade.
Vikten av säker användning och miljöhänsyn
Oavsett vilket medel du väljer, följ alltid bruksanvisningen noga. Applicera medlet jämnt på all exponerad hud, men undvik ögon och mun. Spraya inte direkt i ansiktet, utan ta medel i händerna och smörj in. Använd inte myggmedel på sår eller irriterad hud. Och kom ihåg att tvätta av medlet när du kommer inomhus eller inte längre behöver skyddet. Om du använder solskyddsmedel, applicera det först och låt det torka in (minst 20-30 minuter) innan du applicerar myggmedel. Var också medveten om att vissa myggmedel kan vara skadliga för vattenlevande organismer och pollinerande insekter. Förångande myggskydd, som exempelvis Thermacell, är effektiva för att skapa en skyddszon runt ett stillasittande läger, men användningen av dessa kan vara förbjuden på vissa platser, särskilt inom skyddade naturområden, på grund av deras miljöpåverkan. Kontrollera alltid lokala regler och föreskrifter. Oanvända medel ska hanteras som farligt avfall.
Strategier i fält för lägerplats, tajming och andra knep
Valet av lägerplats kan göra stor skillnad. Myggor älskar fuktiga, vindstilla platser med tät vegetation. Försök istället att hitta en torrare och mer öppen plats, gärna med lite vinddrag. På kalfjället är det ofta blåsigare, vilket myggen ogillar. Att slå läger en bit från stillastående vatten är också en god idé. Försök att planera dina aktiviteter så att du undviker att vara som mest exponerad under myggens värsta rusningstider, vilka är skymning och gryning. En sprakande lägereld kan ge visst skydd, då röken är obehaglig för myggen, men effekten är oftast begränsad till området närmast röken. När det gäller belysning på kvällen kan det vara värt att veta att gult ljus tenderar att attrahera färre insekter än starkt vitt ljus, och rött ljus ännu färre.
Många undrar över myggfällor som lockar med koldioxid eller UV-ljus. Min erfarenhet, och vad experter ofta säger, är att dessa sällan är en effektiv lösning för personligt skydd ute i naturen. De kan till och med riskera att locka fler myggor till området. För ett stationärt skydd vid tältet eller matplatsen kan myggspiraler eller ljus med myggavvisande medel, som citronella, ge en viss effekt i ett begränsat område. 
Ett sådant ljus, som det gröna Repel citronellaljuset på bilden, kan vara ett trevligt komplement under kvällsmyset på campingen. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa är komplement och inte ersätter behovet av personligt skydd som kläder och repellent på huden.
Planera efter säsong och plats
Om du har möjlighet att välja tidpunkt för ditt äventyr kan det vara ett effektivt sätt att minska myggplågan. I fjällen är myggsäsongen som intensivast från midsommar till början av augusti. Vandrar du senare på säsongen, i slutet av augusti eller september, har antalet mygg oftast minskat drastiskt, särskilt efter de första frostnätterna. På samma sätt kan valet av terräng spela roll. Kalfjället, med sin öppna och ofta blåsiga miljö, tenderar att ha färre mygg än den skyddade fjällbjörkskogen eller myrmarkerna nedanför.
När sticket är ett faktum Lindring och tålamod
Trots alla försiktighetsåtgärder händer det att man blir stucken. Klådan kan vara otroligt irriterande, men det absolut bästa rådet jag kan ge är: klia inte! Att klia kan förvärra inflammationen, öka risken för infektion och göra att bettet tar längre tid att läka. Det finns olika medel för att lindra klådan, från kylbalsam och alsolsprit till receptfria hydrokortisonkrämer. Naturliga alternativ som kan ge lindring är till exempel aloe vera-gel, en dutt utspädd tea tree-olja eller att badda med kallt vatten. Ibland kan det faktiskt räcka med att försöka ignorera bettet. Ofta försvinner den värsta klådan av sig själv efter en stund om man låter bli att röra det.
Myggfria minnen Din biljett till ostörda naturupplevelser
Att skydda sig mot mygg handlar om en flerstegsstrategi: rätt kläder, effektiva och säkert använda myggmedel, smarta val av lägerplats och tidpunkt, samt en dos tålamod. Det kan låta som mycket att tänka på, men med lite övning blir det en naturlig del av förberedelserna. Låt inte rädslan för mygg hindra dig från att uppleva den fantastiska svenska naturen. Med rätt inställning och utrustning kan du minimera besvären och istället fokusera på äventyret, vyerna och den där underbara känslan av frihet som bara friluftslivet kan ge. Jag hoppas att dessa råd hjälper dig att skapa fler myggfria (eller åtminstone mygg-hanterbara) minnen där ute!
